När är man egentligen ungdom?

Vi kikar in på ett ställe där många av Eskilstunas ungdomar hängt någon gång. Ett röktyngt café med mest tjejgäng kring de små borden. Biljardbord och några spelautomater står längst in i hörnet. Killarna där ser lite äldre ut. Ungdomar eller vuxna? Than Lee är 22 och vuxen, tycker han.

- Omkring 20 blir man i alla fall vuxen. Man börjar gilla sina föräldrar mer. Ser saker i bredare perspektiv.

Lees motspelare ser det på ett annat sätt.
- Om man ser en 15-åring och en 20-åring bakifrån ser man ingen skillnad. De har samma kläder, man ser det bara i ansiktet. På vissa i alla fall, säger Ken Ton, 24.

Det verkar svårt att peka ut någon särskild ålder eller egenskap som skiljer ungdomar från andra. Till och med för experter på området. Vanligen rör ungdomsforskningen i alla fall inte personer som är äldre än 30 eller yngre än tio år.

- Många lever kvar i ungdomstiden ända upp till 30-årsåldern utan att bli vuxna i traditionell mening med arbete, bostad, familj, banklån eller vad det nu kan vara. Samtidigt ser man att ungdomskulturen sprider sig neråt 10-årsåldern, säger Thomas Öhlund, ungdomsforskare vid Linköpings universitet.

Ungdomstiden kan antingen ses som en fas mellan barn och vuxen, eller som en grupp i samhället, säger han.
- Unga i London, Stockholm och Jokkmokk delar mer eller mindre liknande villkor. De flesta går i skolan och har inte råd att flytta hemifrån.

Ungdomsråd för inflytande
Det är här kommunernas ungdomsråd kommer in i bilden. Hälften av landets kommuner har anammat ungdomspolitikens idé om att unga är en grupp som ska ges inflytande över samhällsutvecklingen genom ett ungdomsråd, ungdomsfullmäktige eller liknande. Konkret innebär det att en grupp ungdomar träffar kommunens tjänstemän eller politiker med jämna mellanrum.

De ungdomar som är med i dessa sammanhang är oftast 13-18 år, men det finns också kommuner som satt betydligt lägre eller högre åldersgränser. Alltifrån 6 till 30 år. Eskilstuna avviker genom att nästan hälften av medlemmarna är över 18.

- Det kanske kan låta konstigt, men det finns en tanke. Vi ville nå de frågor som kommer in i ett senare skede, efter skolan. Bostadsbrist, arbetslöshet och så vidare, säger ungdomssekreteraren Åse Haukebö.

I Skurup är det tvärt om. Där har de flesta ledamöterna inte ens hunnit bli tonåringar. Conny Ekstrand arbetar med Skurups barn- och ungdomsfullmäktige.

- Det vore förstås lättare att arbeta med äldre ungdomar, då hade jag inte behövt ha en lika aktiv roll. Det svåra för oss är bara att få tag i dem. Vi har ingen naturlig arena eftersom kommunen inte har något eget gymnasium.

I Skurup är ungdomsinflytandet kopplat till skolan och ingår i undervisningen för alla elever. Därför varierar åldrarna från 16 ner till sex år.

- De yngsta säger kanske inte så mycket på mötena, men de lär sig av att sitta där tillsammans med de äldre eleverna. Det viktigaste är att barnen ska bli aktiva i politiken och förstå att man kan påverka, säger han.

Myndighetsåldern - en skiljelinje
Det finns alltså inga givna svar på vilka åldrar som representeras. Barnkonventionen ger kommunerna särskild anledning att lyssna på dem som är under 18 år. Äldre ungdomar har ju för övrigt vanlig rösträtt. Å andra sidan är myndighetsåldern bara en av många olika åldersgränser som börjar gälla, en efter en, från 15 fram till 25.

En statlig åldersgränsutredning i mitten av 1990-talet konstaterade dessutom att begreppen barn, ungdom och vuxen används i lagtexten många gånger utan att ange någon ålder.

Det gäller även statens ungdomspolitik. Elisabet Ljungberg på Demokratiinstitutet i Sundsvall är snart klar med en doktorsavhandling, och hon har plöjt igenom de senaste 17 årens ungdomspolitiska dokument.

- När jag läst dem tycker jag att man har problem med vad ungdomar är. Vilka åldersgrupper menar man? Man fladdrar mellan barn och ungdomar och unga vuxna i 30-årsåldern, säger hon.

Olika syften för olika åldrar
Större delen av ungdomspolitiken handlar om elevdemokrati, godkända avgångsbetyg, sommarjobb och andra saker som rör dem som fortfarande går i skolan.

Andra delar förutsätter att ungdomarna faktiskt fyllt 18 år. Annars vore det omöjligt att till exempel se fler ungdomar invalda i kommunfullmäktige.

Vissa ungdomspolitiska mål är svåra att koppla till någon speciell ålder, medan andra antyder en äldre målgrupp, som när det gäller åtgärder mot bostadsbrist och arbetslöshet.

Hur gick det då i Eskilstuna, har de äldre engagerat sig i sådant som arbete och bostäder? Det var ju därför ungdomsrådet fick en relativt hög åldersgräns. Men nej, det blev inte som politikerna tänkt.



- Det finns knappt någon bostadsbrist i Eskilstuna, säger Johnny Lundell, 19, som varit sambo en period.

- Och vår roll är väl inte riktigt att skaffa fram jobb. När det gäller sommarjobb har vi däremot försökt trycka på genom en skrivelse, säger Niclas Sundqvist, 19, som är arbetslös efter att ha hoppat av gymnasiet.

Särskilda ungdomsfrågor
Eskilstuna ungdomsråd har istället drivit typiska frågor för ett ungdomsråd: elevdemokrati, billigare bussresor och någonstans att vara.

- Jag känner många av de yngre som hänger på torget på lördagskvällarna utan att komma in någonstans, säger Linnea Talltjärn, 18.

I hennes ögon handlar mycket om vilka man umgås med, också när samtalet glider över till att handla om åldrar.

- När man är som vi och upp till 25 år rör man sig lite i samma kretsar. Men när man är 30 och har börjat jobba på riktigt, då rör man sig mer bland vuxna och det är väldigt skilda världar.

”Åldern har ingen betydelse”
Johnny, som snart fyller 20, håller med.
- Jag diskuterade det där med min flickvän. Snart fyller du vuxen, tyckte hon. Men jag säger att vid 20 är man kanske en yngre vuxen, en riktig vuxen är 30.

Niclas tycker att detta med åldrar är rätt ointressant.
- Vad jag anser, har åldern ingen betydelse. Barnasinnet kommer alltid finnas kvar. Det sitter i blodet på de flesta, säger han.

Text: Hanna Wallerman
Foto: Mia Askerlund

Ur Brus nr 1 2003