Arkiv
Fritid och föreningsliv
Unga vill slippa vuxna hökar
Sjutton nya ungdomsorganisationer fick »starta eget«-bidrag av Ungdomsstyrelsen förra året. Några av dem har brutit sig loss ur sina moderorganisationer för att bli egna. Fritt spelrum och att slippa ha de vuxna som hökar är några orsaker.
Varför är det så viktigt att ungdomar har en egen organisation?
Erland KaldarasErland Kaldaras, ordförande i Romska ungdomsförbundet:
- De vuxna har tidigare bestämt vad som är bäst för de unga men har inte ens tillfrågat ungdomarna. De vuxna tänker att ”såhär hade vi det, så det är bra för de yngre nu också”. Om vi är med i vuxenorganisationen blir det samma sak.
- Men romerna har varit i Sverige i 500 år men bara stått och stampat på samma fläck. Vi unga är nästa generation och vi måste utvecklas för att komma in i det svenska samhället.
- De äldre får vara med i organisationen men har inget att säga till om. En del äldre är rädda att mista sin status och att de unga ska ta över, men majoriteten är för att vi har ett eget förbund. Men unga och vuxna kan också lära av varandra.
Edona SejdijaEdona Sejdija, sekreterare i Albanska Ungdoms Musik och Kulturförbundet Albakos i Sverige:
- I en vanlig organisation dirigerar de vuxna och de unga får be om lov för vissa aktiviteter och om det inte passar blir det inget. Vi vill ha en egen organisation så att ungdomars röst hörs.
- Och vi vill ha beröm för det jobb vi gör – annars står det att albanska föreningen gjort saker fastän ungdomarna gjort allt.
- Det är väl som med barn – när man har vuxit till en viss ålder vill man klara allt själv. Man vill ha föräldrarnas stöd men inte att de ska vara överbeskyddande. Vi vill visa ungdomars talanger och då blir också de äldre stolta.
Yasin AhmedYasin Ahmed, vice ordförande i Sveriges Eritreanska Unga Muslimer:
- I en egen organisation kan de unga känna sig fria och vågar ta upp sina egna frågor och åsikter. Istället för att de vuxna styr, styr vi själva.
- Vi unga i andra generationen vill integreras i samhället men behöver också jobba med vår identitet och längtar efter vårt ursprung. Vi har andra behov än de äldre.
- De vuxna behandlar oss annorlunda och delegerar uppgifter till oss nu när de ser att unga klarar att sköta en organisation själva. Så vi samarbetar också och då blir det mer effektivt.
Text: Anette Persson
Publicerad i Brus nr 1 2003
Erland Kaldaras
- De vuxna har tidigare bestämt vad som är bäst för de unga men har inte ens tillfrågat ungdomarna. De vuxna tänker att ”såhär hade vi det, så det är bra för de yngre nu också”. Om vi är med i vuxenorganisationen blir det samma sak.
- Men romerna har varit i Sverige i 500 år men bara stått och stampat på samma fläck. Vi unga är nästa generation och vi måste utvecklas för att komma in i det svenska samhället.
- De äldre får vara med i organisationen men har inget att säga till om. En del äldre är rädda att mista sin status och att de unga ska ta över, men majoriteten är för att vi har ett eget förbund. Men unga och vuxna kan också lära av varandra.
Edona Sejdija
- I en vanlig organisation dirigerar de vuxna och de unga får be om lov för vissa aktiviteter och om det inte passar blir det inget. Vi vill ha en egen organisation så att ungdomars röst hörs.
- Och vi vill ha beröm för det jobb vi gör – annars står det att albanska föreningen gjort saker fastän ungdomarna gjort allt.
- Det är väl som med barn – när man har vuxit till en viss ålder vill man klara allt själv. Man vill ha föräldrarnas stöd men inte att de ska vara överbeskyddande. Vi vill visa ungdomars talanger och då blir också de äldre stolta.
Yasin Ahmed
- I en egen organisation kan de unga känna sig fria och vågar ta upp sina egna frågor och åsikter. Istället för att de vuxna styr, styr vi själva.
- Vi unga i andra generationen vill integreras i samhället men behöver också jobba med vår identitet och längtar efter vårt ursprung. Vi har andra behov än de äldre.
- De vuxna behandlar oss annorlunda och delegerar uppgifter till oss nu när de ser att unga klarar att sköta en organisation själva. Så vi samarbetar också och då blir det mer effektivt.
Text: Anette Persson
Publicerad i Brus nr 1 2003
- Romska Ungdomsförbundet bildades 2000. Medlemsantal: 1000.
- Sveriges Eritreanska Unga Muslimer bildades 2000. Medlemsantal: 500.
- Albanska Ungdoms Musik och Kulturförbundet Albakos i Sverige bildades 2001. Medlemsantal: 3500.
Statsbidrag
- Förra året fick 17 ungdomsorganisationer statsbidrag för första gången från Ungdomsstyrelsen. 2001 var det tre, 2000 ingen, 1999 en och 1998 två.
- Förra året fick sammanlagt 104 ungdomsorganisationer statsbidrag från Ungdomsstyrelsen.
- Nya statsbidragsregler används f.o.m. i år, 2003
- De nya reglerna syftar till att fler föreningar ska kunna söka och få bidrag
Bidrag kan sökas av en organisation: - som är en öppen sammanslutning där medlemskapet är frivilligt
- som är självständig och demokratiskt uppbyggd
- där minst 60 procent av medlemmarna är mellan 7 och 25 år.
