Demokratins A- och B-lag i skolan

På gymnasieskolans teoretiska program går framtidens demokrater som både tror på demokratin som system och som vill vara med och påverka. Pojkar på praktiskt inriktade program har däremot liten tilltro till demokratin och liten vilja att påverka.

Skolverkets och Ungdomsstyrelsens undersökning Unga medborgare visar att 18-åringar på teoretiska program är intresserade av politik, tror på det politiska systemet och sin egen förmåga att påverka samhället och ser många olika möjligheter att göra det.

Elever på de praktiska pojkdominerade programmen är skeptiska till systemet och anser att rösta är det enda som är effektivt för att påverka samhället. All annan politisk aktivitet ses som meningslös.

Endast 58 procent av eleverna på pojkdominerade praktiska program kan tänka sig att rösta i framtiden mot 93 procent av eleverna på de teoretiska programmen.

Studien visar att ju mer man kan om politik och hur samhället fungerar, desto större är övertygelsen att man kan påverka den politiska utvecklingen. Tilltron till systemet påverkas av elevens kunskaper och föräldrarnas attityder.

Attityderna påverkas i sin tur av föräldrarnas utbildningsnivå. Och ju bättre kunskaper man har om demokrati och samhällsfrågor desto större är sannolikheten att man är positivt inställd till partimedlemskap.

- Det är en kolossal utmaning att öka tilltron till systemet hos den grupp ungdomar som är tveksamma till att delta och är skeptiska till funktionärer i partierna, säger demokratiforskaren Erik Amnå. Tidigare lyckades partier och fackföreningar mobilisera missnöjda grupper men partierna är inte aktiva i de grupperna längre.

- Alla partier som fiskar röster i medelklassen borde ta sig en funderare på om det är klokt att inrikta sig på den gruppen. Om partierna bara mobiliserar elever från teoretiska program blir partierna segregerade och det minskar förtroendet ytterligare hos den grupp som är skeptisk, fortsätter han.

Erik Amnå anser att politiker måste besöka skolorna och starta en dialog med de grupper som är tveksamma och att skolan måste satsa på att sprida de goda exempel i demokratiarbete som enstaka lärare utför.

Skolverket har visat att läroplanerna i samhällskunskap skiljer sig mellan de olika programmen och att naturvetarprogrammet har högst ställda mål.

- Man måste ha samma ambitionsnivå när det gäller demokratisk fostran, säger Amnå. Att utbilda vissa till första klassens demokrater och andra till andra klassens mediokra medborgare tycker jag är odemokratiskt.

Text: Anette Persson
Foto: Johanna Pettersson

Publicerad i Brus nr 4 2002

Andel 18-åringar på år 3 i gymnasiet som svarat att de nog eller säkert kommer att rösta i nationella val. År 2000.


Teoretiska: Naturvetenskap, samhällsvetenskap, international baccaleraute
Blandade: Estetiska, handels, hantverk, hotell & restaurang, livsmedel, medie, naturbruk
Praktiska pojkdominerade: Bygg, el, energi, fordon, industri
Praktiska flickdominerade: Barn & fritid, omvårdnad

• I studien ingår 2 600 18-åringar