Arkiv
Ungdomspolitik
Viktigt minska arbetslösheten för unga
Ungdomsstyrelsen följer upp den nationella ungdomspolitiken varje år. Femton myndigheter redovisar hur det ser ut för ungdomar på deras speciella områden. Uppföljningen ger en samlad bild av hur ungdomar har det i Sverige.
Årets uppföljning visar bland annat att ungdomar som har låg utbildning och som har arbetarklass- eller invandrarbakgrund har svårast att få arbete.
Framförallt är det ungdomar med utomeuropeisk bakgrund som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. När, var och hur åtgärder ska sättas in för att förbättra deras chanser är en svår fråga som inte uppföljningen kan ge några entydiga svar på.
Men vissa antydningar om olika åtgärder kan vi ändå se. Skolverkets rapport visar att de som är födda utomlands ofta får en dålig start i skolan om de inte har en likvärdig skolgång med sig från sitt hemland. Framförallt har de svårt att komma ikapp för att de har en extra uppgift: att lära sig det svenska språket.
Minska arbetslösheten
Det är viktigt att minska arbetslösheten för unga. Socialstyrelsen betonar i sin rapport att arbetslöshet är en riskfaktor för olika former av ohälsa. Boverket pekar också på att tidsbegränsade anställningar och låga inkomster kan påverka ungas möjligheter att få ett eget hyreskontrakt eller bostadslån.
Arbetslöshet är också en av de viktigaste orsakerna till att unga får socialbidrag. Många ungdomar har inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och för att få A-kassa krävs att man har arbetat i minst sex månader.
En svag ställning på arbetsmarknaden är en riskfaktor för att hamna i en socialt utsatt position. Under 1990-talets första hälft drabbade arbetslösheten främst ungdomar, invandrare, kvinnor och lågutbildade. Ungdomar och särskilt unga män hade lättast att få jobb efter krisåren mot slutet av 1990-talet. De som hade gymnasieutbildning med framförallt yrkesinriktning hade allra lättast.
Bostadsbristen ökar
Bostadsbristen för unga ökar i storstäderna och på högskoleorterna. I de flesta av storstadsregionernas kommuner hör den samman med en allmän bostadsbrist. I övriga kommuner är det främst ungdomar som har svårt att få bostad. Det största problemet är att boendekostnaderna är för höga. Det anser nästan hälften av kommunerna som har bostadsbrist för unga.
En större andel ungdomar bor kvar hemma. År 2000 bodde 36 procent av ungdomarna hos föräldrarna mot 30 procent år 1990.
Generellt sett har svenska ungdomar det väldigt bra. Men det finns tydliga skillnader mellan olika ungdomsgrupper på flera områden. Till exempel får en större andel av dem som är födda utomlands socialbidrag, tjejer klarar sig bättre genom skolan när det gäller betyg och pojkar med arbetarklass- eller invandrarbakgrund är mer utsatta för stöld och grövre våld. Olikheterna beror på vilket kön du har, vilket land du är född i, var i landet du är född och hur din sociala bakgrund ser ut.
Anders Kassman
Utredare
Ungdomsstyrelsen
Publicerad i Brus nr 2 2002
Årets uppföljning visar bland annat att ungdomar som har låg utbildning och som har arbetarklass- eller invandrarbakgrund har svårast att få arbete.
Framförallt är det ungdomar med utomeuropeisk bakgrund som riskerar att hamna utanför arbetsmarknaden. När, var och hur åtgärder ska sättas in för att förbättra deras chanser är en svår fråga som inte uppföljningen kan ge några entydiga svar på.
Men vissa antydningar om olika åtgärder kan vi ändå se. Skolverkets rapport visar att de som är födda utomlands ofta får en dålig start i skolan om de inte har en likvärdig skolgång med sig från sitt hemland. Framförallt har de svårt att komma ikapp för att de har en extra uppgift: att lära sig det svenska språket.
Minska arbetslösheten
Det är viktigt att minska arbetslösheten för unga. Socialstyrelsen betonar i sin rapport att arbetslöshet är en riskfaktor för olika former av ohälsa. Boverket pekar också på att tidsbegränsade anställningar och låga inkomster kan påverka ungas möjligheter att få ett eget hyreskontrakt eller bostadslån.
Arbetslöshet är också en av de viktigaste orsakerna till att unga får socialbidrag. Många ungdomar har inte hunnit etablera sig på arbetsmarknaden och för att få A-kassa krävs att man har arbetat i minst sex månader.
En svag ställning på arbetsmarknaden är en riskfaktor för att hamna i en socialt utsatt position. Under 1990-talets första hälft drabbade arbetslösheten främst ungdomar, invandrare, kvinnor och lågutbildade. Ungdomar och särskilt unga män hade lättast att få jobb efter krisåren mot slutet av 1990-talet. De som hade gymnasieutbildning med framförallt yrkesinriktning hade allra lättast.
Bostadsbristen ökar
Bostadsbristen för unga ökar i storstäderna och på högskoleorterna. I de flesta av storstadsregionernas kommuner hör den samman med en allmän bostadsbrist. I övriga kommuner är det främst ungdomar som har svårt att få bostad. Det största problemet är att boendekostnaderna är för höga. Det anser nästan hälften av kommunerna som har bostadsbrist för unga.
En större andel ungdomar bor kvar hemma. År 2000 bodde 36 procent av ungdomarna hos föräldrarna mot 30 procent år 1990.
Generellt sett har svenska ungdomar det väldigt bra. Men det finns tydliga skillnader mellan olika ungdomsgrupper på flera områden. Till exempel får en större andel av dem som är födda utomlands socialbidrag, tjejer klarar sig bättre genom skolan när det gäller betyg och pojkar med arbetarklass- eller invandrarbakgrund är mer utsatta för stöld och grövre våld. Olikheterna beror på vilket kön du har, vilket land du är född i, var i landet du är född och hur din sociala bakgrund ser ut.
Anders Kassman
Utredare
Ungdomsstyrelsen
Publicerad i Brus nr 2 2002
