Arkiv
Ungdomspolitik
Politik tar tid!
- Hallå, ge de nationella målen för ungdomspolitiken lite längre tid än två år. Förändringar tar tid, säger ungdomsminister Britta Lejon.
Ungdomsstyrelsen följer upp den nationella ungdomspolitiken varje år. I år görs det för andra gången och uppföljningen ger en samlad bild av hur ungdomar har det i Sverige.
Utredningen Ung 2002 visar att den negativa utvecklingen på vissa områden fortsätter, till exempel att 25 procent av dem som går ut grundskolan inte är behöriga till gymnasiet. Eller att bostadsbristen för ungdomar fortsätter att öka. Men trots att detta egentligen inte är ny kunskap tycker ungdomsministern inte att det är konstigt att situationen inte har förbättrats.
- Vi kan misströsta först om flera år. Oavsett vilka siffror som kommer fram är det bra att vi får se hur verkligheten ser ut. Man kan kritisera oss, regeringen, för att ha låtit det gå för långt och väntat för länge.
- Men nu har landshövdingen i Stockholm fått ett särskilt uppdrag att tvinga fram mark i kommunerna till bostäder, fortsätter Britta Lejon. Regeringen har gett extra pengar till studentbostäder och för nybyggnation av hyreslägenheter.
Problemen i skolan med elever som inte får fullständiga slutbetyg beror på besparingar under 1990-talet enligt ungdomsministern.
- Nu försöker vi åtgärda det genom att ge mera pengar riktade till skolan. En annan problematik är att många nyinflyttade, invandrare, som kanske inte kan någon svenska alls droppar in i undervisningen i femman eller sjuan. De förväntas kunna följa med i undervisningen och efter bara några år ha uppnått svenska kunskaper på samma nivå som alla andra som varit med från ettan. Det sätter skolan i helt nya pedagogiska och resursmässiga utmaningar.
Men inte heller detta borde vara någon nyhet för skolan och regeringen.
- Invandringen fluktuerar och ser olika ut år från år och vi är inne i en boom nu vilket försvårar för den kommunala skol- och dagisplaneringen.
Pusha regeringen
Britta Lejon tycker inte att det är rättvist att regeringen ska få stå till svars för allt som inte fungerar i samhället.
- Vi har inte alla verktyg men vi måste göra vad som ligger på oss och det är att se till att det finns resurser och lagstiftning som underlättar för att goda levnadsvillkor ska finnas för alla ungdomar i Sverige.
- Den nationella uppföljningen ger mig underlag för att pusha regeringen och kommunföreträdare som jag pratar med att prioritera och ge resurser till ungdomsfrågor. Jag är på Björn Rosengren för att vi ska prioritera åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och frågar om vi har beredskap nu när många går ut skolan.
Britta Lejon menar att man måste fokusera olika områden vid olika tidpunkter. Just nu är tillgång till arbete och den psykiska ohälsan bland unga viktiga frågor.
Text och foto: Anette Persson
Publicerad i Brus nr 2 2002
Utredningen Ung 2002 visar att den negativa utvecklingen på vissa områden fortsätter, till exempel att 25 procent av dem som går ut grundskolan inte är behöriga till gymnasiet. Eller att bostadsbristen för ungdomar fortsätter att öka. Men trots att detta egentligen inte är ny kunskap tycker ungdomsministern inte att det är konstigt att situationen inte har förbättrats.
- Men nu har landshövdingen i Stockholm fått ett särskilt uppdrag att tvinga fram mark i kommunerna till bostäder, fortsätter Britta Lejon. Regeringen har gett extra pengar till studentbostäder och för nybyggnation av hyreslägenheter.
Problemen i skolan med elever som inte får fullständiga slutbetyg beror på besparingar under 1990-talet enligt ungdomsministern.
- Nu försöker vi åtgärda det genom att ge mera pengar riktade till skolan. En annan problematik är att många nyinflyttade, invandrare, som kanske inte kan någon svenska alls droppar in i undervisningen i femman eller sjuan. De förväntas kunna följa med i undervisningen och efter bara några år ha uppnått svenska kunskaper på samma nivå som alla andra som varit med från ettan. Det sätter skolan i helt nya pedagogiska och resursmässiga utmaningar.
Men inte heller detta borde vara någon nyhet för skolan och regeringen.
- Invandringen fluktuerar och ser olika ut år från år och vi är inne i en boom nu vilket försvårar för den kommunala skol- och dagisplaneringen.
Pusha regeringen
Britta Lejon tycker inte att det är rättvist att regeringen ska få stå till svars för allt som inte fungerar i samhället.
- Vi har inte alla verktyg men vi måste göra vad som ligger på oss och det är att se till att det finns resurser och lagstiftning som underlättar för att goda levnadsvillkor ska finnas för alla ungdomar i Sverige.
- Den nationella uppföljningen ger mig underlag för att pusha regeringen och kommunföreträdare som jag pratar med att prioritera och ge resurser till ungdomsfrågor. Jag är på Björn Rosengren för att vi ska prioritera åtgärder mot ungdomsarbetslöshet och frågar om vi har beredskap nu när många går ut skolan.
Britta Lejon menar att man måste fokusera olika områden vid olika tidpunkter. Just nu är tillgång till arbete och den psykiska ohälsan bland unga viktiga frågor.
Text och foto: Anette Persson
Publicerad i Brus nr 2 2002
Områden med negativ utveckling:
En större andel elever går ut grundskolan utan gymnasiebehörighet och gymnasieskolan utan fullständigt slutbetyg
Bostadsbristen för ungdomar består
Ungdomar dricker mer och pojkar dricker mer än flickor
En större andel unga prövar narkotika
En större andel unga mår psykiskt dåligt
Områden med positiv utveckling:
En större andel unga börjar studera vid högskola före 25 års ålder
Färre ungdomar får socialbidrag
En mindre andel unga röker dagligen
En större andel elever upplever att de har reellt inflytande i skolan
Fler kommuner har skapat former för regelbunden dialog mellan unga och beslutsfattare
Områden med positiv utveckling:
