Unga i media
Våld, skola och politik
De fåtal gånger unga syns i nyhetsmedia är det betyg, protester och våldshandlingar som får mest plats. Det visar en mediestudie från Demokratiinstitutet i Sundsvall.

Det är sällan medierna överhuvudtaget gör inslag om unga. I tidningarna får unga endast ca 1,5 procent av det totala utrymmet och i TV knappt 6 procent.
När medierna tar upp ungdomsfrågor handlar det främst om tre områden; våld, skola och politik och det gör att unga oftast kategoriseras som våldsamma, studenter/elever eller politiska. Inslag om studielån och betyg dominerar på skolområdet och inom politikområdet dominerar unga i protestaktioner eller att det är svårt för unga att komma in i politiken.
Vuxna uttalar sig
Det är oftast vuxna som uttalar sig om ungdomar och i bara 33 procent av inslagen fick unga själva uttala sig.
- Ofta vilar artiklar på någon typ av rapport som vuxna skrivit och då får de vuxna kommentera det, säger Lena Mellin, chef för samhällsredaktionen på Aftonbladet. Och det som tas upp i rapporten ska exemplifieras med den grupp det handlar om. Det är nästan som en sjuka i medierna och det gör att personer inte träder fram på egna meriter utan blir exempel.
- Vuxna är del av den struktur som gör att unga inte kommer in i politiken och det gör också att medierna låter vuxna komma mer till tals i de frågorna, fortsätter hon.
Det är oftast unga i 13-20-årsåldern som medierna beskriver. Det tycker Lena Mellin inte är så konstigt.
- Det är ju i den åldern som man är riktigt ung, säger hon. Sedan räknas man som vuxen eller ung vuxen.
Könsfördelningen är relativt jämn förutom när det handlar om våld. Då överväger killar och när inslag om unga någon gång blir förstanyhet, på löpsedlar eller i TV:s påannonseringar, handlar det oftast om brott och därmed unga, våldsamma män. Tjejer fokuseras mest när det handlar om skola och kändisar.
Bilden av unga är dock överlag positiv; cirka två tredjedelar av inslagen är det, och unga beskrivs oftast som engagerade.
Text: Anette Persson
Illustration: Jenny Morelli
Publicerad i Brus 2 2002

