Samverkan
Är samverkan alltid bra?
Samverkan kan innebära att man inte genomför de aktiviteter som den mest utsatta gruppen verkligen behöver och att känslig information om en enskild person sprids över olika myndighetsgränser. Det menar forskaren Ingrid Sahlin.
Samverkan ligger i tiden. I Ungdomsstyrelsens kommande antologi Tillsammans beskrivs erfarenheter från ett fyraårigt samverkansprojekt för ungdomar i riskmiljöer i femton olika kommuner. Men är samverkan alltid bra?
- När olika yrkesgrupper ska samverka finns en tendens att man söker minsta gemensamma nämnare om vad man ska göra och vilka grupper man ska jobba med, säger forskaren Ingrid Sahlin. Man kan ha olika syn på problemens allvar. Det som är ett uttalat problem i skolan, att en elev skolkar till exempel, är kanske ingen större fråga för socialtjänsten. Man vill också ha verksamheter som alla kan delta i.
- Det kan innebära att man inte gör det som man egentligen tror är bäst för målgruppen eller att man inte lyckas locka till sig de ungdomar det var tänkt att man skulle jobba med. Ofta blir det välkammade fritidsverksamheter för ungdomar som egentligen inte behöver det, fortsätter hon.
Samverkansprojekt kan också vara ett sätt att skydda den ordinarie verksamheten från förändringar. Till exempel läggs insatser för elever med svårigheter i skolan ofta utanför skolan i speciella projekt. Istället borde man arbeta med den vanliga verksamheten så att den har en sådan kvalitet att den förebygger negativ utveckling menar Sahlin.
- För jämviktens skull undviker man också att ställa krav på varandra och för att inte binda upp sin egen budget samverkar man kring projekt som ligger lite utanför de vanliga verksamheterna. Då kan projekten lätt läggas ner när pengarna är slut.
Hon ser också risker med att information om enskilda personer sprids över olika myndighetsgränser. Det kan innebära att personen kan få problem i kontakter med myndighetspersoner.
- Om ungdomar berättar om något problem i ett förtroligt samtal med fritidsledaren kan det gå vidare till socialarbetaren som i sin tur berättar om det för polisen. Det är viktigt att ungdomarna och deras familj vet att information utbyts mellan parterna så att de kan säga nej till det.
Det kan också uppstå konflikter inbördes i samverkansgruppen.
- Några tycker att de får arbeta mer och ta mer ansvar än andra, säger Sahlin. Det kan också bli problem mellan personer som har olika utbildningsnivå eller olika mandat. En myndighetsroll kan till exempel ge mer säkerhet mot en privatperson som är ordförande i en förening. Men myndighetsrepresentanten kanske å andra sidan inte kan fatta några beslut utan att först ha frågat sin chef.
- Samverkan handlar också om styrning och ofta finns en föreställning hos dem som ger projektbidrag att de genom lokal samverkan kan få en kraftsamling mot ett visst mål. Men det är inte ovanligt att en organisation eller myndighet är representerad i flera samverkansgrupper med olika mål samtidigt och då kanske det inte blir den kraftsamling som det var tänkt.
- Påverkan på den ordinarie verksamheten kan också bli begränsad eftersom det ofta är samma personer som sitter i flera olika grupper medan många av deras arbetskamrater kanske inte alls deltar i några samverkansprojekt.
Vilka positiva sidor finns med samverkan?
- Det kan vara nyttigt att se att det finns olika sätt att genomföra saker och olika sätt att definiera problem. Det kan vara utvecklande för individen och ge stimulerande kontakter och naturligtvis kan det ge kunskaper och underlätta dialogen mellan olika myndigheter och organisationer.
Text: Anette Persson
Foto: Tobias Bovin och Pressens Bild
Publicerad i Brus nr 1 2002
- När olika yrkesgrupper ska samverka finns en tendens att man söker minsta gemensamma nämnare om vad man ska göra och vilka grupper man ska jobba med, säger forskaren Ingrid Sahlin. Man kan ha olika syn på problemens allvar. Det som är ett uttalat problem i skolan, att en elev skolkar till exempel, är kanske ingen större fråga för socialtjänsten. Man vill också ha verksamheter som alla kan delta i.

Samverkansprojekt kan också vara ett sätt att skydda den ordinarie verksamheten från förändringar. Till exempel läggs insatser för elever med svårigheter i skolan ofta utanför skolan i speciella projekt. Istället borde man arbeta med den vanliga verksamheten så att den har en sådan kvalitet att den förebygger negativ utveckling menar Sahlin.
- För jämviktens skull undviker man också att ställa krav på varandra och för att inte binda upp sin egen budget samverkar man kring projekt som ligger lite utanför de vanliga verksamheterna. Då kan projekten lätt läggas ner när pengarna är slut.

- Om ungdomar berättar om något problem i ett förtroligt samtal med fritidsledaren kan det gå vidare till socialarbetaren som i sin tur berättar om det för polisen. Det är viktigt att ungdomarna och deras familj vet att information utbyts mellan parterna så att de kan säga nej till det.
Det kan också uppstå konflikter inbördes i samverkansgruppen.
- Några tycker att de får arbeta mer och ta mer ansvar än andra, säger Sahlin. Det kan också bli problem mellan personer som har olika utbildningsnivå eller olika mandat. En myndighetsroll kan till exempel ge mer säkerhet mot en privatperson som är ordförande i en förening. Men myndighetsrepresentanten kanske å andra sidan inte kan fatta några beslut utan att först ha frågat sin chef.

- Påverkan på den ordinarie verksamheten kan också bli begränsad eftersom det ofta är samma personer som sitter i flera olika grupper medan många av deras arbetskamrater kanske inte alls deltar i några samverkansprojekt.
Vilka positiva sidor finns med samverkan?
- Det kan vara nyttigt att se att det finns olika sätt att genomföra saker och olika sätt att definiera problem. Det kan vara utvecklande för individen och ge stimulerande kontakter och naturligtvis kan det ge kunskaper och underlätta dialogen mellan olika myndigheter och organisationer.
Text: Anette Persson
Foto: Tobias Bovin och Pressens Bild
Publicerad i Brus nr 1 2002

