Ungdomsstyrelsen granskar uppgifter om falska medlemstal

SSU och Ung Vänster har den senaste tiden beskyllts för att ha angett felaktiga medlemssiffror. Detta kan ha lett till att organisationerna fått mer i statsbidrag än de har rätt till.

Ungdomsstyrelsen ser allvarligt på missbruk av bidragssystemet. Vi har omgående inlett en granskning genom att kontakta ansvariga inom SSU och Ung Vänster samt de fristående revisorer som kontrollerat medlemsuppgifterna. Av Ung Vänster har vi begärt kompletterande uppgifter om verksamheten på lokal nivå. När vi gått igenom materialet tas beslut om hur vi ska gå vidare.

Sedan i höstas pågår en översyn av bidragen till ungdomsorganisationerna, bland annat för att säkerställa att reglerna följs. Ambitionen är att skapa ett bidragssystem som stödjer och utvecklar ungas egen organisering samtidigt som det är hanterbart. Systemet måste också ta hänsyn till den grundlagsskyddade föreningsfriheten, som hindrar myndigheten att själv granska ungdomsorganisationernas medlemsmatriklar.

Här följer svar på några av de vanligaste frågorna vi fått på senare tid:

Är det tillåtet att en organisation betalar medlemsavgift för sina medlemmar?
Nej. För statsbidrag krävs ett aktivt ställningstagande från personen ifråga. Han eller hon ska ha betalat sin medlemsavgift eller ha skrivit under en ansökan om medlemskap. Organisationens stadgar avgör vad som gäller.

Hur sker kontrollen av ungdomsorganisationernas uppgifter om antal medlemmar?
Innan en organisation kan få statsbidrag ska underlaget granskas av en auktoriserad eller godkänd revisor. Revisorn ska följa en av Ungdomsstyrelsen upprättad checklista och stickprovsvis försäkra sig om att medlemsuppgifterna stämmer med verkligheten.

Om bidragsgrundande uppgifter i en ansökan visar sig felaktiga trots att de är godkända av revisorn, kan Ungdomsstyrelsen göra en anmälan till Revisorsnämnden. Revisorn riskerar att prickas och organisationen kan bli återbetalningsskyldig.

Hur mycket pengar får ungdomsorganisationerna 2005?
I år får drygt hundra ungdomsorganisationer dela på totalt 215 miljoner kronor.

Tanken med stödet är att ge ungdomar möjlighet att växa, ta ansvar och bli aktiva samhällsmedborgare. En aktiv medverkan i föreningslivet innebär praktisk träning i att argumentera, lyssna till andras åsikter, förhandla, samarbeta och att lära sig former för demokratiskt beslutsfattande.

Bakom bidraget till ungdomsorganisationerna finns en tanke om att föreningslivet bör stå fritt från staten och själv välja inriktning utifrån medlemmarnas önskemål. Men staten ska givetvis granska att ansökande organisationer uppfyller de villkor som finns för bidragen.