Vi följer upp ungdomspolitiken
Ungdomsstyrelsen har tillsammans med andra myndigheter identifierat indikatorer på ungas levnadsvillkor. En indikator är en mätbar företeelse och kan användas när man vill beskriva villkoren för unga.
Ungdomsstyrelsen har samordnat uppföljningen av den nationella ungdomspolitiken sedan 2000. Fram till 2004 följdes ungdomspolitiska delmål upp av ett tiotal statliga myndigheter och Ungdomsstyrelsen redovisade årligen en samlad rapport över utvecklingen av delmålen med de så kallade UNG-rapporterna.
Ungdomspolitikens mål
Från och med 2008 gäller följande mål för ungdomspolitiken- Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till välfärd
- Alla ungdomar ska ha verklig tillgång till inflytande.
Fem huvudområden för ungdomspolitik
Den nationella ungdomspolitikens sektorsövergripande fokus formulerades i fem huvudområden:- Utbildning och lärande
- Arbete och försörjning
- Hälsa och utsatthet
- Inflytande och representation
- Kultur och fritid
Ungdomspolitik ska integreras och realiseras genom de verksamheter, främst statliga myndigheter, där politikområden som berör ungdomars levnadsvillkor behandlas. Ungdomspolitiken ska utgå från befintliga mål inom dessa politikområden.
Årlig redovisning av indikatorer
Varje år ska indikatorer inom respektive politikområden redovisas. Under 2005 hade Ungdomsstyrelsen i uppdrag att i dialog med berörda myndigheter identifiera indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor. Uppdraget redovisades med rapporten Indikatorer för uppföljning av ungdomars levnadsvillkor – på väg mot ett uppföljningssystem för den nationella ungdomspolitiken.I enlighet med uppföljningssystemet för ungdomspolitiken ska berörda myndigheter redovisa utvecklingen av ungdomars levnadsvillkor inom ramen för den egna verksamheten. Redovisningen ska göras till ansvarigt departement och till Ungdomsstyrelsen. Ungdomsstyrelsen sammanställer redovisningarna i en sektorsövergripande rapport.
Olika förutsättningar till välfärd och makt
Samhällets ska ta hänsyn till ungdomars olika förutsättningar i sina insatser för unga. Ungdomsgruppen är ytterst heterogen och ungas förutsättningar, värderingar och faktiska levnadsvillkor varierar beroende på till exempel kön, den egnes och föräldrarnas socioekonomiska förutsättning och eventuellt handikapp. Ett syfte med regeringens ungdomspolitik är att minska skillnaderna i villkoren inom ungdomsgruppen och tydligare belysa levnadsvillkoren för de ungdomar som av olika anledningar har svårare än andra att få verklig tillgång till välfärd och makt.
Kommunal ungdomspolitik avgörande
De flesta människors vardag, och således också ungdomars, påverkas av beslut som fattas, inte av regering och riksdag, utan på lokal nivå – i kommunerna. En kunskapsbaserad kommunal ungdomspolitik är därför avgörande för den nationella ungdomspolitiken och dess möjlighet att få genomslag. Det är därför viktigt att uppföljningar och analyser av ungdomars levnadsvillkor sker på ett sätt som ger relevant kunskap för kommunerna.
Ungdomspolitiken ska bidra till att samhälleliga insatser för att förbättra ungdomars levnadsvillkor baseras på goda kunskaper om ungdomar. Uppföljningarna av ungdomars livssituation sker därför inom respektive politikområde av berörda myndigheter. Uppföljningarna sammanställs sedan så att den nationella ungdomspolitiken kan generera samlad kunskap om ungdomars livssituation och villkor vilket traditionellt inte erbjuds genom uppföljningar inom enskilda politikområden.
