HON HEN HAN

Utredningen HON HEN* HAN ger en dyster bild av hälsosituationen för homosexuella och bisexuella ungdomar samt för unga transpersoner. Siffrorna talar sitt tydliga språk. Men projektledare Nils-Olof Zethrin är övertygad om att det går att jobba för en större medvetenhet.

* Hen = Könsneutralt personligt pronomen istället för hon eller han.

– Hälsan är klart sämre bland unga homosexuella och bisexuella samt bland unga transpersoner, det gäller inte minst den psykiska hälsan, säger Nils-Olof Zethrin som är projektledare för utredningen HON HEN HAN. Samtidigt får man inte glömma att majoriteten mår bra. Men som grupp betraktat kan vi se att hbt-ungdomar mår sämre än totalbefolkningen.

– Alarmerande är de unga som säger sig vara utsatta för våld i familjen. Man hoppas ju att alla ska kunna få vara trygga i den egna familjen. Men var femte homo- och bisexuell ungdom har angett att man utsatts för fysiskt våld av en närstående. Så får det inte vara. Ju tryggare man är med sina nära ju bättre klarar man livets utmaningar. Det leder till en bättre hälsa.

Unga hbt-personers hälsa i siffror:

• En fjärdedel av de unga homo- och bisexuella kvinnorna uppger att de har försökt ta livet av sig.
• Var femte, 19 procent, av 16–25-åringarna i gruppen homosexuella och bisexuella har utsatts för fysiskt våld av en förälder, partner eller annan närstående vuxen. Det är en dubbelt så stor andel som bland unga heterosexuella.
• Bland de unga homosexuella och bisexuella är det 65 procent av kvinnorna och 48 procent av männen som har blivit bemötta på ett kränkande
  sätt. Många unga homosexuella, bisexuella och transpersoner har lågt förtroende för polisen, skolan, sjukvården, socialtjänsten och arbetsförmedlingen på grund av att de känner sig diskriminerade i mötet med personalen.

Men varför är det så pass många fler unga homosexuella, bisexuella och transpersoner som har sämre hälsa?

– I utredningen kopplar vi det till den öppna eller underliggande diskriminering som finns i samhället. Vi skriver om vikten av ett normkritiskt förhållningssätt. Det handlar om att synliggöra normer och värderingar för att kunna åstadkomma förändringar. Och det här är ett spår som många med oss är inne på. Min övertygelse är att det går att jobba för en större medvetenhet.

Perspektiv som inkluderar, inte exkluderar

Utredningen pekar på tre viktiga utvecklingsområden: mötesplatser, myndigheters kompetens och ökad kunskap och satsningar inom skolan.

– Högstadiet är en otroligt viktig period i ungas liv där många börjar forma sin identitet, säger Nils-Olof Zethrin. Och det är ofta i skolan som många unga möter hatbrott. Skolan är ju en miljö som unga inte kan välja bort. Därför måste skolorna bli bättre på att ta fram rutiner för arbetet mot kränkande behandling, trakasserier, hot och våld. Och sex- och samlevnadsundervisningen behöver bli bättre. I utredningen vittnar många unga homosexuella, bisexuella och transpersoner om att deras behov sällan lyfts fram.

Motståndsstrategier

I rapporten har ett antal unga hbt-personer intervjuats om hur de hanterar livet i ett samhälle där heterosexualiteten är normen. De formulerar olika sätt att göra vardagligt motstånd. Motståndet handlar om att skapa säkra platser för att på så sätt ges möjlighet och utrymme att bli igenkänd, få vara begriplig, skapa och finnas i ett socialt sammanhang och hitta alternativa livsvägar.

– De dystra sifforna till trots har det varit ett stimulerande arbete, säger Nils-Olof avslutningsvis. Vi har stött på en stor medvetenhet och ett starkt engagemang kring frågorna. HON HEN HAN visar också på ett antal verksamheter med praktisk kunskap om hälsofrämjande arbete. I slutändan handlar det om att alla unga ska ha möjlighet att ta kontrollen över sitt eget liv.

Text och foto: Claudia Torres