Uppväxt i utanförskap

Hög arbetslöshet, dåliga skolresultat och segregation. Att växa upp i ett utanförskapsområde kan vara förenat med svårigheter att hitta fram till ett ”innanförskap”. Ändå är det många som trivs och som är stolta över sitt område. Det visar Ungdomsstyrelsens nya rapport Fokus 08 - en analys av ungas utanförskap.

I Fokus 08 analyseras ungdomars levnadsvillkor i ett antal utanförskapsområden. Utbildning och arbete granskas särskilt i rapporten. Förutom statistik som beskriver områdena har 60 unga från Araby, Hjällbo, Husby och Rosengård intervjuats om hur de trivs där de bor, vad de gör på sin lediga tid och om de vill bo kvar i området när de blir vuxna.

Men vad är då ett utanförskapsområde? I rapporten definieras det som ett bostadsområde där en stor andel av befolkningen är resurssvagare än befolkningen i övrigt. Och med resurser menas ekonomiska, sociala, politiska, språkliga eller kulturella tillgångar som krävs för att man ska kunna förverkliga sig själv och må bra.

De utanförskapsområden som har studerats är:

• Araby i Växjö
• Hjällbo i Göteborg
• Husby i Stockholm
• och Rosengård i Malmö.

Gemensamma drag går att hitta i de fyra fokusområdena. Det är en låg inkomstnivå bland de boende och framför allt Rosengård, Araby och Hjällbo har en stor andel boende som varit beroende av försörjningsstöd. Befolkningen är ung, i Rosengård och Hjällbo är hälften av invånarna under 26 år gammal. I riket är motsvarande andel 31 procent. Betydligt fler är också utan arbete eller utanför studier i de områden som studerats jämfört med riket i övrigt.

Skolan - en splittrad bild

Många trivs i skolan, med sina kompisar och med lärarna. Däremot är det många av eleverna som tar upp arbetsmiljön i klassrummet som ett problem. Det finns också en tydlig rädsla för att inte få den kunskapsbas som behövs för vidare studier och arbete.

Det är stora skillnader mellan elevernas resultat i de olika skolorna. Att en majoritet av eleverna har utländsk bakgrund och att många har bott kort tid i Sverige präglar de områden som har studerats.

- Det behövs bättre redovisning av elevresultaten i skolor i socialt utsatta bostadsområden, säger Tiina Ekman, utredare och projektledare för Fokus 08. Den negativa bilden om skolor i socialt utsatta bostadsområden är inte rättvisande, och den försvårar skolornas arbete.

Ungdomsstyrelsens förslag och rekommendationer på skolområdet:

• Ge kommunala skolor i socialt utsatta områden bättre möjligheter att rekrytera lärare med den rätta kompetensen.


• Öka undervisningen i modersmål och genomför även undervisning i kärnämnena på andra språk än svenska för att underlätta för nyanlända att klara skolan.


• Gör en särskild satsning på lärarutbildningarna i landet. Säkerställ att lärarna under sin utbildning får verktyg som gör dem bättre rustade att undervisa i skolor med mycket blandade elevgrupper.


• Stärk studiemotivationen genom bättre samverkan med arbetslivet och högskolor och universitet.

Snårig väg till arbete

Unga som bor i utanförskapsområden har en betydligt svårare situation på arbetsmarknaden jämfört med andra unga. Sysselsättningsgraden för unga i utanförskapsområdena är betydligt lägre jämfört med för unga i övriga delar av kommunerna. I Rosengård är 41 procent av de unga sysselsatta jämfört med 64 procent i Malmö, i Husby 43 procent jämfört med 70 procent i Stockholm, i Hjällbo 43 procent jämfört med 69 procent i Göteborg och i Araby 55 procent jämfört med 77 procent i Växjö. Unga kvinnor är sysselsatta i lägre grad än unga män.

Inom fokusområdena finns det skillnader mellan unga utifrån var de är födda. Bland unga förvärvsarbetar de som är födda i Afrika i allra minst utsträckning. Sysselsättningsgraden bland unga födda i Afrika är 18 procent i Rosengård och 25 procent i Hjällbo. Unga födda i Västra Asien har nästan lika låg sysselsättningsgrad.

De flesta unga är sysselsatta inom samma fem näringsgrenar, oavsett i vilket typ av område de bor i. Vanligast är att unga jobbar inom tjänstesektorn, det vill säga inom detaljhandel, med företagsservice eller inom hotell- och restaurangnäring. Vanligt är också att unga arbetar inom hälso- och sjukvård och inom utbildningsväsendet.

Ungdomsstyrelsens förslag och rekommendationer för att unga arbetslösa i utanförskapsområden ska komma in i arbete:

• Tidigt individuellt stöd bör prioriteras, unga i utanförskapsområden borde erbjudas insatser inom 30 dagar.


• Ungas kontaktnät med arbetslivet bör stärkas på flera sätt. Arbetsplatsbesök, mentorer, kortpraktik.


• En gemensam organisation mellan kommuner och stat dit alla arbetssökande kan vända sig, En väg in.


• Försäkringskassan, eller en annan lämplig aktör, bör få i uppdrag att arbeta med ungdomar som av hälsoskäl inte är etablerade på arbetsmarknaden.

Ungas syn på sitt bostadsområde

De flesta unga trivs i sina bostadsområden och lyfter fram gemenskapen, kulturlivet eller gårdarna men många vittnar om att de har svårt att identifiera sig med omvärldens bild av området där de bor. De känner inte igen sig i mediernas negativa beskrivning av området som farligt och annorlunda än övriga samhället.

Citat från Fokus 08:
»Jag tycker att det är helt ok att bo i Rosengård, det är klart att det kan vara bråkigt här, men det är det på andra ställen också. Jag tycker att folk visar mig stor respekt här och jag trivs verkligen i Rosengård, men det är tråkigt att det har så dåligt rykte. I det området i Rosengård där jag bor är det jättehärligt just för att det är så blandat, där bor både svenskar och utlänningar och jag tycker om när det är blandat, det blir mycket roligare då, när det är både och.«

Tjej, 16 år, Rosengård