Vad behövs för att kunna jobba med hedersproblematik?

Vilken kompetens och vilka nätverk behöver tjejjourerna för att kunna göra en så bra insats som möjligt?

Utbildningen Rättigheter för alla? – om heder, mångkultur och mänskliga rättigheter samlade deltagare från olika tjejjourer. En frågeställning som diskuterades var vilken kompetens och vilka nätverk som tjejjourerna behöver för att kunna jobba med hedersproblematik.

– För att kunna hjälpa någon som lever med hedersproblematik funkar det inte att jämföra med sina svenska förhållanden, säger Johanna från Tjejjouren Elina.

– Ja, man behöver alltid kunna se situationen från alla håll för att förstå. Utöver kunskapsgrunden som vi har fått här skulle jag vilja ha någon form av mall för hur man ska gå till väga. Vad gör vi efter att vi fått kontakt med tjejen? säger Hanna från Tjejjouren Slussen.

– Jag skulle gärna se aktiva jourare som har egna erfarenheter av hedersproblem, som ett sätt att få kompetens på jouren. Det är viktigt att vara medveten om vem man vänder sig till – hur formulerar man sig i sitt informationsmaterial, på hemsidan och när man är ute och föreläser? Det är också viktigt att visa medvetenhet om hedersproblematiken, säger Johanna från Tjejjouren i Malmö.

– Tjejerna måste få veta att vi kan hjälpa dem, säger Saydia från Falkenbergs tjejjour.

– Tjejjouren är ju egentligen en sluss – vi kan och får inte agera i alla lägen, säger Hanna.

– Ett bra samarbete och nätverk mellan tjejjourerna förenklar. Kan man inte hjälpa ska man kunna hänvisa vidare. Vi måste veta att de blir bra omhändertagna när vi slussar vidare – får polisen och andra sociala myndigheter utbildning i de här frågorna, undrar Johanna från Tjejjouren Elina.

Johanna från Tjejjouren i Malmö berättar om sin jour som har skaffat ett stort nätverk med andra aktörer i staden:

– Vi har varit på Terrafem som jobbar med hedersproblematik, vi har kontakt och pratar med Kriscentrum, vi har föreläsare från gruppen Emilia som jobbar med kvinnor som varit utsatta för våldtäkter och incest och vi har kontakt med Idunn som arbetar med kvinnor som har ätstörningar.

Tänk på att...

I mötet med tjejen:

• Våga fråga och se.
• Tjejen eller kvinnan som kommer till jouren ska inte behöva vara ensam. Det behövs resurser för att fylla upp ett bra nätverk runt tjejen/kvinnan, till exempel stödpersoner och jourfamilj.
• Arbeta självstärkande och hjälp tjejen/kvinnan att se sina egna förmågor. Uppmuntra till en förändring.

Andra resurser:

• Det är bra att ha kontakter överallt för att underlätta arbetet men också för att sprida information och för att marknadsföra jouren. Det kan vara med sjukhus, ungdomsmottagningar, idrottsverksamheter, myndigheter, sociala myndigheter m.fl.

Tjejjourerna:

• Först av allt behöver tjejjourerna ha en grundläggande kunskap om hedersrelaterat våld – både i teori och praktik. Det är också viktigt att tjejjourerna har kulturförståelse och kunskap om strukturer i och kring heder. Det kan göras i praktiken genom att ha kontakt med människor som varit utsatta för hedersproblematik.
• Jourerna behöver dokumentera både för sin egen och andras skull. Dokumentation är också ett verktyg för kunskapsöverlämning.
• Måna den egna fortbildningen inom jourer, t.ex. forum på internet, arbetsgrupper eller utbyten med andra jourer. Samarbete med andra jourer ger insikt och praktiska erfarenheter i tidigare projekt och situationer.
• Det kan vara ett stöd i jouren att ha en checklista med praktiska tips för att se hur man ska göra eller inte göra i olika situationer.
• Jourerna måste ha en mångfald av kompetenser.
• Sist men inte minst – vi behöver ekonomiska resurser!

Text och foto