Vad tycker svenska folket om demokrati och de mänskliga rättigheterna?

(2008-05-08) 97 % av svenskarna instämmer helt eller delvis i påståendet att demokrati är bättre än alla andra styrelseskick. Men svenska folkets värderingar skiljer sig åt en hel del beroende på kön, ålder eller ort.

En majoritet av den svenska befolkningen är ganska eller mycket intresserade av politik i ett europeiskt perspektiv. Men politiska åsikter är inget man pratar särskilt mycket om med vänner, släkt eller arbetskamrater. Istället sker en stor del av samhällsengagemanget inom förenings- eller organisationslivet.

Det visar en sammanställning som Ungdomsstyrelsen har gjort om svenska folkets kunskaper och värderingar om demokrati och de mänskliga rättigheterna.

Vilka ska styra?

97 % av svenskarna instämmer helt eller delvis i påståendet att demokrati är bättre än alla andra styrelseskick. Men samtidigt anger en tredjedel att det är mycket eller ganska bra med ett politiskt system där experter - och inte riksdag och regering – beslutar vad som är bäst för landet. Och 18 % tycker att ett politiskt system med en stark ledare som inte behöver bekymra sig om riksdag och politiska val är mycket eller ganska bra.

Utbildning spelar roll

Skillnaderna mellan elever som studerar på högskole- och yrkesförberedande program är anmärkningsvärt stora. Både flickor och pojkar som studerar på de yrkesförberedande programmen har mycket bristfälliga kunskaper om demokrati. Elever på yrkesförberedande program med stor andel pojkar är dessutom den grupp i samhället där andelen som stöder de mänskliga rättigheterna är som lägst.

Individer med längre utbildning har bättre kunskaper om politik och stöder de mänskliga rättigheterna och de demokratiska principerna i större omfattning än andra.

Vilka känner sig delaktiga?

Män är något mer delaktiga i den representativa demokratin än kvinnor. En större andel män är intresserade av politik, försöker aktivt påverka politiskt beslutsfattande och upplever sig stå nära ett politiskt parti. Dessutom har män ett större förtroende för riksdagen än kvinnor.

Större delaktighet finns också bland individer som har en högskole- eller universitetsutbildning, är i medelåldern eller äldre, förvärvsarbetar, har hög
hushållsinkomst samt röstade vid senaste valet.

Sämst förutsättningar för ett aktivt medborgarskap finns hos individer som är under 25 år, är arbetslösa, har låg formell utbildning och som inte röstade vid det senaste
valet.

Personer som är födda i ett annat land än Sverige arbetar i mindre utsträckning i partier och organisationer i syfte att påverka offentligt beslutsfattande. De upplever sig även i något lägre utsträckning stå nära ett politiskt parti.

Å ena sidan…

Sammanställningen visar att svenskarnas inställning i en del fall kan vara svår att tyda. Till exempel får demokratins grundprinciper som yttrande- och mötesfriheten ett odelat folkligt stöd samtidigt som många vill begränsa extremisters rättigheter, till exempel att hålla offentliga möten.