Så bli internationella ungdomssamarbeten framgångsrika

(2007-04-19) Under våren reser Ungdomsstyrelsen landet runt för att presentera det nya programmet Ung och Aktiv i Europa. Vilka är nyheterna och vad ska man tänka på för att det internationella arbetet på hemmaplan ska bli bra? Vi ställer ett par frågor till Kristina Zetterström, chef för verksamhetsområdet internationellt ungdomssamarbete.

Varför är det viktigt med internationellt ungdomssamarbete?

– För ungdomar är det en oerhörd kick att få ge sig ut i världen. Det är så mycket som händer när man beger sig ut i det okända. Som ung handlar det ju inte bara om att komma i kontakt med andra kulturer och lära sig ett nytt språk. Man får också större självkännedom när man prövar sina styrkor och svagheter.

– Sedan finns det ju också krassa värden som att det är en meriterande erfarenhet som är bra att ha i sitt CV. Så på det individuella planet är vinsterna många. Man växer helt enkelt.

Vilka är de stora nyheterna i det nya programmet Ung och Aktiv i Europa?

– Unga med sämre förutsättningar ska ges en större möjlighet att delta. Vi ska jobba mer med inkluderingsfrågor på bredare front. Flera av våra delprogram har ett tydligt ansvar för just detta. En annan nyhet är våra tre nya delprogram: Ung i Världen, Demokratiprojektet och Stöd till europeiskt politiskt samarbete. (Se länken till höger för mer information om Ung och Aktiv i Europa.)

Ni säger att det nya programmet Ung och Aktiv i Europa är ett verktyg i det lokala ungdomssamarbetet. Hur då?

– Vi menar att det är en intressant möjlighet för exempelvis kommuner och föreningar att investera i sina ungdomar. Det kan vara att skapa en mer meningsfull fritid genom utbyten eller att erbjuda ungdomar att åka utomlands men det kan också vara ett sätt att ta tillvara unga som en resurs och jobba lokalt med demokratifrågor. Många unga återvänder efter ett utbyte och ser värdet med den egna uppväxtmiljön. Det skapar ett engagemang som är viktigt att bygga vidare på.

– Men det krävs samarbete för att lyckas, vattentäta skott mellan olika förvaltningar eller mellan kommuner och föreningsliv gynnar ingen. Är man en liten kommun med begränsade möjligheter kan det vara bra att till exempel dela på ansvaret för en volontär som kommer hit. Då blir det inte så betungande att vara en mottagande organisation eller kommun. Förhoppningsvis är det också fler som vågar sig på att prova.

I studien »Lyx eller livsviktigt?« har ni tittat på några framgångsrika kommuners ungdomsarbete. Vad drar du för slutsatser av utvärderingen?

– Först och främst att det krävs engagemang och tid för att bli framgångsrik. Men det finns också ett omvänt ekonomiskt perspektiv i dessa kommuner. De har insett att det är en investering att satsa internationellt. Ett ungdomsutbyte är inte bara en kostnad, det finns mycket att vinna på att unga får fler kontakter, nya språkkunskaper och lättare får jobb.

Vilka utmaningar ser du med det nya programmet?

– För fortlevnaden är det viktigt att att försöka integrera det internationella ungdomssamarbetet mer i den vanliga verksamheten. Eldsjälar är bra och bör finnas men det är farligt om en verksamhet blir helt beroende av enstaka personer. Men idag är det inte så många som känner till de möjligheter som faktiskt finns. Vi behöver bli mer kända och satsar hårt i år på att informera om det nya programmet runt om i landet.

Text och foto: Claudia Torres